2021-11-11, Kunskapsutredning, Stephan Bladh

”Vad skiljer vetenskaplig kunskap från annan kunskap”

var ämnet som Stephan Bladh kåserade om. 

I medlemsmötet den 11 november blev förvåningen stor när vår medlem, Stephan Bladh, forskare vid såväl Göteborgs- som Lunds universitet inledde sitt föredrag om skillnaden mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap, genom att sjunga den kända barnvisan: Blinka lilla… Detta för att åskådliggöra den tredelade visformen, även kallad sonatformen. Den bygger på begreppen kontrast och upprepning, vilket är all konsts grundläggande kännetecken. Det anmärkningsvärda är att även vetenskapen har sin grund i denna form. När därför doktorsavhandlingar liksom forskningsrapporter av skilda slag publiceras är dessa i gott sällskap av t.ex. Haydns 108 symfonier, Mozarts 52 och alla tusentals sonater därtill.

Vid ett av de äldsta europeiska universiteten på 1000-talet i Bologna fanns fyra fakulteter. Av alla lärare och studenter ägnade sig 80 % åt teologi. 15 % åt filosofi, 4 % åt juridik och 1 % åt medicin. Endast en yrkeskategori var behörig att tjänstgöra inom samtliga dessa fyra områden, nämligen prästen. Detta speglade naturligvis den katolska kyrkans dominans i Europa.

Idag råder det omvända förhållandet med medicin/teknologi i toppen och filosofi/teologi i botten. All universitetsutbildning i vår värld har enbart två nivåer nämligen grundutbildning (t.ex. läkare. civilingenjörer, tandläkare, lärare etc.) och forskarutbildning. Den senare tar minst lika många år som grundutbildningen. När det gäller akademiska titlar som t.ex. tandläkare och läkare tituleras dessa ofta Doktor. Av tradition får dessa i samband med att de efter respektive grundutbildningsexamen av socialstyrelsen får sin legitimation också ges rätten att titulera sig Doktor. Detta utan Doktorsexamen. Det är alltså en hederstitel.

Titeln advokat får en grundutbildad jurist bära efter ansökan hos advokatsamfundet. Detta i sin tur har en överenskommelse med staten om att under speciella regler utdela-, respektive eliminera, advokattiteln. Efter åratal av erfarenheter som advokat tycker många att dessa erfarenheter borde kunna rendera både en Doktorsexamen och en Doktorshatt. Varför detta sällan kommer till stånd beror på att advokaten saknar tillräcklig erfarenhet av juridisk objektivitet. Rollen av att ständigt följa klienters subjektiva tankar och idéer i t.ex. en domstol kräver sådant som kallas lagvrängning eller advokatyr. Därför kallas heller inte det som sker i domstol för undersökning utan för förhandling. Inom forskning förhandlar man inte. Där finns enbart undersökningar.

Teologi betyder ju som bekant ”läran om Gud”. Dock är Gud inget forskningsobjekt, alltså någon man forskar om. Det är människan och hennes relation till Gud som beforskas. Präster talar ofta om Guds relation till människan men om den kan man inget veta. Det är en ren trosfråga. Det är för övrigt med präster som advokater att de skall vara subjektivt laddade och följa medmänniskans- respektive klientens tankar och idéer i enlighet med kyrkans lära respektive lagen.

Inom feministisk teologisk forskning pågår sedan mitten av 1900-talet ett febrilt arbete med att göra det möjligt för all världens kvinnor att kunna identifiera sig med den av män skapade trinitatus-läran, alltså den inom kristendomen s.k. treenigheten: Fader, son och helig ande. Någon mer manlig hierarki än denna finns knappast.

Med tanke på den pågående pandemin undrade Bladh om det är vetenskap som kännetecknat nyhetsmedia de gångna åren. Vi har ju sett och hört otaliga bakteriologer, virologen, sociologer, filosofer och ekonomer uttala sig och därtill statistiker och matematiker och andra inom folkhälsomyndigheten. Trots mängden av disputerade personer måste svaret ändå bli NEJ. Det är inte vetenskap som de har delgett folket utan huvudsakligen enkel deskriptiv (beskrivande) statistik. Orsaken är att viruset Covid19 var okänt och avsaknaden av kvalificerade data om detta virus ledde till mindre lyckade spekulationer och rena gissningar.

Vetenskapen har alltså lyst med sin frånvaro under pandemin.

Och med detta blev det dags att besvara rubrikfrågan: Jo, den vetenskapliga kunskapen är kumulativ. Ordet cumulus har vi i t.ex. cumulusmoln vilka under sommarhalvåret visar sig anknutna till varandra och på så sätt utgöra en molnbank i flera skikt högt upp i skyn. Denna molnbank åskådliggör hur vetenskapliga avhandlingar och rapporter alltid måste vara anknutna till annan forskning. Varje vetenskaplig skribent måste således tydligt visa och beskriva på vilket sätt de egna forskningsresultaten stämmer överens med-, eller inte stämmer översens med, annan forskning. Som grund för processen ligger den tredelade visformen där första delen är en presentation av allt sådant en läsare måste känna till för att förstå den aktuella texten. I den andra delen presenteras resultaten av den egna forskningen och i den tredje delen presenteras i diskussionsform anknytningen till annan forskning. Således är det anknytningen inom den tredelade formen (Blinka lilla …) som skiljer vetenskaplig kunskap från annan kunskap.

Eftersom Bladh började föredraget med en visa tyckte han uppenbarligen att det var en god inramning att avsluta med en sång. Helt utan vetenskaplig grund sjöng han därför O Sole Mio – a cappella (utan ackompanjemang).

SB