Lokalföreningen av Flottans män informerar
Flottans Män i Trelleborghade äran att få välkomna Chefen för Första Ubåtsflottiljen (1Ubflj), Kommendör Fredrik Lindén, som gäst i vårt medlemsmöte 11 aug. Han bjöd på en mycket innehållsrik, informativ och underhållande presentation av det svenska ubåtsvapnet. Den omfattade 1Ubflj idag med dess personal, verksamhet och vissa speciella fartygstyper och system samt tankar och tecken om vägen framåt för 1Ubflj och Marinen som helhet.
Fredrik gav oss en överblick avantal och nuvarande användningsgrad av ubåtarna och andra farkoster och betonade svårigheterna i att upprätthålla beredskapen medbegränsade personalresurser. Detta var naturligtvis speciellt svårt under Covid-pandemin när sjögående personal var ständigt isolerade ombord eller hemma och i karantän däremellan.
Personalbristen är dock ett generellt problem p.g.a. den tidigare drastiska nedläggningen av försvarsenheter och tar lång tid att åtgärda. I de flesta fall krävs avancerad utbildning och långvariga övningar och praktik till sjöss. På den positiva sidan noterades att inryckningen av värnpliktiga har kommit i gång och uppgår f.n. till ca 40 personer per år av vilka kvinnor representerar en avsevärd del (ca 30%). Fredrik berättade också att insatser görs för att stimulera kulturen och lagandan inom personalen för ökad social tillhörighet och samarbete i tjänst. Årsjubileer är en sådan insats.
Under en kort genomgång av flottiljens huvudenheter noterades följande:
a. Halvtidsmodifieringen av GOTLAND tog över tre år mot planerade två år men med tanke på resultatet var det värt att vänta. Motsvarande modifiering av systerfartyget UPPLAND har också genomförts och pågår för HALLAND.
b. Förväntan på den nya ubåtstypen A26 (”prickskytten”) är mycket stor.
c. Det nya signalspaningsfartyget ARTEMIS är snart färdigt för kommissioneringoch det gamla, ORION, ser fram emot pensioneringen.
d. Den särskilda transportenheten (STE) bestående av små snabba farkoster som opererar inomskärs är bemannade av 50–60 unga män och kvinnor och fungerar utmärkt med stor entusiasm.
e. BELOS, med ubåtsräddningsfarkosten (URF) är alltid pålitlig och har nyligen satt nytt rekord genom att nå en djupvattenhåla på 475 m i Östersjön.
Marinen kommer att undergå väsentliga ändringar under innevarande årtionde med anledning av den pågående återuppbyggnaden av försvarskapaciteten, den tekniska utvecklingen under tiden i malpåse, och det ökade samarbetet med, och förmodligen inom, NATO. Erfarenheter och studier av ubåtsvapen pekar på att få och dyra ubåtar inte bör användas i områdesbegränsade ”sjöslag” p.g.a. stora risker att skadas eller förstöras.
I stället bör de i större utsträckning användas i känsliga områden för bevakning av hot från fientliga aktiviteter från luften, havsytan och havsdjupen och för skydd av viktiga installationer, till exempel för gas och el och kommer att vara en källa av viktig information för försvars-och stridsledningar. De kommer också att bli utrustade med diverse autonoma och semi-autonoma farkoster (drönare) och vapen under och på vattnet och i luften. Alla dessa funktioner kan jämföras med appar medan själva ubåten är mobilen eller datorn som möjliggör deras användning.
Med allt detta kommer ett behov för en ny kategori av besättningsmedlemmar – som är digitaliserade. ”Sjömän” kommer inte bara att bestå av navigatörer, maskinister och vapentekniker men också av dataoperatörer i ökad omfattning. De senare är inte vad man brukar kalla sjömän men Fredrik är dock hoppfull om att detta är inget att oroa sig för efter att ha sett resultatet av introduktionen av de nya uppgifterna bland nya värnpliktsrekryter.
LOE