Bengt Grip berättar om sillens betydelse för sjöfarten
 

Huvudrubriken för årets sista medlemsmöte 9 dec. 2021 var ”Sillens betydelse för sjöfarten”.  Vår egen Bengt Grip benade ut begreppen och fokuserade på ”betydelsen” och mindre på ”sjöfarten”.  Bengt har varit yrkesfiskare sedan 1983 när han tog över efter sin farbrors fiske.  Han började med bottengarn i Öresund men fick sluta där när gasledningen från Danmark drogs rakt igenom deras ”revir”.  Då började han med garnfiske efter främst torsk i Öresund och södra Östersjön.

Bengt tror inte att sillen har någon egentlig betydelse för sjöfarten idag men historiskt sett var sillen ganska stor för den mindre kustfarten.  Det började på Hansa-tiden med sillfisket runt Falsterbonäset och transporterna till Tyskland. Därefter kom sillen in till den norska kusten och stora mängder transporterades till Bohuslän under 1700-talet.  Från början av 1800 talet var sillen vanlig vid Bohuslän och fraktades då till många olika hamnar i Europa.  Därefter var det i stort sett slut med sjöfarten som transporterade sill; fiskebåtarna blev större och kunde själva segla till hamnar där det fanns behov och marknad för sillen.

Sillen har också haft negativ inverkan på av sjöfarten även om det endast var av kuriös natur.  Under 70–80 talen var det så mycket sill i Kämpingebukten att fraktbåtar som skulle igenom Falsterbokanalen kunde stundtals få stopp i kylvattnet till motorn för det var sill i intaget.  Detta fenomen bekräftades av ett par andra föreningsmedlemmar som upplevt det ombord på marina fartyg.

Sill har alltid varit av stor betydelse för den svenska befolkningen som inkomstkälla i kustområden och proteinrik föda i allmänhet.   Bengt berättade om en loggbok från sin farfar som innehåller uppgifter om dennes fiskfångster och priser för vilka han sålt fisken.  Den innehåller uppgifter om fisket under 10 år (1920–1930).  På den tiden fick han från 30 öre till 1,15 kr/kg för sillen.  Det jämföres mycket väl med priset som betalades i slutet av 70 talet och början av 80 talet när Bengt började sitt fiske.  Det var då ca. 70 öre/kg.  Utan djupare analys men med hänsyn tagen till penningvärdets ändringar ser det ut som om ’farfars’ generation fick väl så mycket ut av sitt arbete som dagens sillfiskare.  30 öre/kg år 1920 motsvarar ca. 5,65 kr idag vilket är ett bra pris för hel färsk sill på kajen.

När Bengt började fiska så det var bara sill som gällde. Priset för torsk var bara 20–30 öre/kg.  Idag är det tvärt om, och på grund av den höga efterfrågan har torsken överfiskats och det mesta vi äter är inte torsk utan ’norsk’.  Det har varit stopp för torskfiske i snart två år i Östersjön men det finns färre torskar där nu än när det stoppades.  Fisket på torsk kan ju därför inte vara den enda orsaken till det problemet.

Miljöproblemen i Östersjön är enorma med stora syrefria områden där inget kan växa eller föröka sig.  De är förorsakade av utsläpp från industrin och jordbruket och reglering av älvar och inte av fisket.  Det pratas om mycket om problemen och man kan hoppas på gradvisa förbättringar.  Men man bör också fokusera på åtgärder som kan vidtagas nu.  En är att reducera sälbeståndet. Antalet gråsälar har fördubblats under de senaste 15 åren och beräknas konsumera mer sill än vad hela fiskeflottan fångar.  Det säges också att sälarna lämnar efter sig maskar som orsakar skrumplever hos torsk och andra fiskarter.

BG